Månadens Äventyr Nr 6 – 1985

Månadens äventyr – En Rebells Död

Manadens Aventyr 6

Den här gången i Månadens Äventyr får vi äventyren Flykten från piraterna och En Rebells död. Jakten på den nedfrusne Han Solo och den försvunne rebellspionen Tay Vanis fortsätter här oförtrutet. Lando och Chewie infiltrerar den undre välden för att hitta den nedfrusne Han Solo och Luke och Leia utforskar en Imperie-bas i sökandet efter den försvunne rebellspionen Tay Vanis.

Originaltitel: The Big Con och Ellie – Författare: Mary Jo Duffy – Tecknare: Ron Frenz, Tom Palmer – Omslagstecknare: RON FRENZ, TOM PALMER – Färgläggare: Glynnis Wein – Redaktör: Lennart Hartler – Utgiven: November 1985

Historierna är ganska bra i det här numret faktiskt. Så pass bra att en av författarna, Mary Jo Duffy valde ut En Rebells Död eller Ellie som den heter i original som en av top-fem favoriter bland Marvels etthundrasju klassiska Star Wars serier (presenterat i Star Wars Insider  #151)! Ett par saker som är bra och lite utöver det vanliga i de här numren är att den första delen har en mysig humor som funkar riktigt bra bitvis och den andra delen använder sig av lite modernare bildspråk än vi sett i Stjärnornas Krig hittills. Jag tänker särskilt på sekvenser som berättas utan dialog. Ett pärlband av bilder som har ett mer filmiskt uttryck. Det ger en bättre läsupplevelse och är en välkommen utveckling. Men hur som tänkte jag inte fördjupa mig så mycket i historierna utan titta lite närmare på några av karaktärerna istället. Vad säger ni om det?

I flyken från Piraterna fortsätter sökandet efter Han Solo. Chewbacca och Lando jobbar under-cover för att försöka få ett gäng rymdpirater att hjälpa till att hitta Solo. Det går inte riktigt som planerat. Piratgänget drabbas av interna stridigheter när Lando erbjuder betalning i form av en hett eftertraktad relik, statyetten Trubaduren. I kaoset som följer får Lando ändå information som leder honom i rätt riktning. Ett lyckat uppdrag och ett steg närmare Jabba The Hutts hov och vår djupfryste vän Han Solo.

Lando jobbar som sagt inkognito här och hans förklädnad är extravagant (så klart, det är ju Lando). Han reser under namnet Kapten Drebble och har en platina-blond peruk med rejäl lugg och lapp för ögat. Han bär också sitt signatur-plagg slängkappan, av viktorianskt snitt så vitt jag kan avgöra. Snajdigt värre.

Det är som du kanske anar inte någon slump att Lando ser ut som han gör här. Seriemakarna Duffy, Ron och Frenz, eller i allafall en av dem är uppenbarligen stort fan av den japanska serien eller kanske mer troligt animé versionen av Space Pirate Captain Harlock! Det är väldigt porträttlikt, in i minsta detalj faktist. Det kunde knappast vara en tydligare hyllning.

Den japanska Captain Harlock skapades 1978 och dök upp på västkusten i USA 1981. Den dubbades och sändes på bred front igen 1985, samma år som den här tidningen kom ut i sverige. Captain Harlock är skapad av ingen mindre än Manga Sci-Fi pionjären Leiji Matsumoto som även är upphovsman till Space Battleship Yamoto. Harlock är högaktuell även idag och dök upp som en animerad långfilm så sent som 2013.

Mitt i tidningen är det sedvanligt C-3P0´s stjärnsidor. Den här gången är det varken frågesport eller pyssel utan mer frågelåda. Och inte mer än tre (3) fina filmbilder! Konstigt att det inte görs någon affär av det på tidningens omslag den här gången.

Bland läsarfrågorna avhandlas hur vi kan bli medlemmar i den officiella brittiska fanclubben och så får vi lugnande svar på frågan:

”Jag har hört lite snack om att man skulle ta bort färgen i Stjärnornas Krig. Det är väl inte möjligt? Jag tycker färgen är helschysst!” – Susanne – Leia Fan

Leia-Fan oroar sig över ryktet att tidningen skulle bli svart-vit framöver, ingen anledning till oro – det blir färgtryck även framöver meddelar Redax. Och med facit i hand så här ca 30 år senare så vet vi ju att oron var ogrundad inga svart-vita Stjärnornas Krig-serier har så vitt jag vet publicerats i Sverige efter 1984 (sista numret av Seriemagasinet nr 22).

Ok, vidare till den andra serien i tidningen – En Rebells Död! Det är den här historiens originalomslag av Palmer och Frenz (Star Wars #80) som fått pryda den svenska utgåvan. Snyggt! Det ger oss många ledtrådar (och några frågor). Den första ledtråden står ju i klartext, en rebell dör! Spoiler! För det andra, Darth Vader verkar vara den som bragt rebellen om livet. Mäktigt. Och till sist verkar historien handla om en robot med välsvarvad, päronformad bak.

Vi får så klart snart svar på alla funderingar. Rebellen som dör är spionen Tay Vanis som Leia sökt så länge. Darth Vader dyker faktiskt upp, men det är inte han som mördat Vanis. Darth dyker upp i form av ett hologram vilket ändå är nog för att Luke ska få en chock och Leia räddar dem alla i sista sekunden. Puh! Roboten då? Jo det är Tay Vanis robot LE-914 eller Ellie. Ellie håller databand med hemlig information åt den svårt torterade Tay som hen nu lämnar över till Leia. Ellie är trofast sin ägare och detonerar sig själv med den döende spionen(!). Ellie dör martyrdöden och hyllas av Luke som låter spränga Imperiebasen som ett monument över hjältarna.

Det är lite intressant att fundera på droider i Stjärnornas Krig-universumet. Det finns undantag, men oftast ser droiderna väldigt mekaniska, kantiga och metalliska ut. De är utan tvekan maskiner. Men de har allt som oftast ett mycket mänskligt beteende. De är självmedvetna men verkar inte lyda de i Sci-Fi sammanhang närmast heliga robotlagar av Asimov & Campbell:

  1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
  2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
  3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.

Ellie bryter här alla de här lagarna på ett bräde. Jag vill påstå att det här är ännu ett argument för att Stjärnornas Krig inte alls är Sci-Fi utan rymdopera. EL-914 har Ralph McQuarrie att tacka för sin design. På bilderna ovan kan du se en tidig skiss på C-3P0. De första versionerna var mer feminina än vad vi till sist fick se på vita duken. Det är också intressant att McQuarries design kommer igen nu på senare tid i TV-Serien Star Wars Rebels.

Reklamen den här gången är för tidningarna Knasen, Tom & Jerry och Fantomen. Mer intressant är att det här är sista numret i kontinuiteten före Jedins Återkomst (eller Jedi-Riddarens Återkomst som det står här) … Hmm konstigt. Det här är en liten luring för det är inte filmadaptionen som det antyds här, den gavs ut i albumform redan 1983. I Månadens Äventyr Nr 1 1986 tar handlingen vid direkt efter Jedins Återkomst. Om filmadaptionen återutgavs 1985/86 så har jag hittils inte hittat någon sådan utgåva, men det betyder inte att det inte hänt så klart.

Annonser

Skriv gärna en kommentar

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s