Stjärnornas Krig – Den Sista Jedin
Monstret från Arbra och Den sista Jedin
Stjärnornas Krig nummer 2 1984 består av två berättelser. Först har vi Monstret från Arbra av David Micheline och så har vi Den sista Jedin av Mike W. Barr. Båda berättelserna står för sig själva och avslutas i det här numret.
I monstret från Arabra träffar vi för fösta gången de små kaninliknande varelserna Hoijibberna (Hoojib på engelska). De fluffiga telepaterna blev tydligen populära hos läsarna för de har återkommit i en ganska ansenlig mängd titlar efter den här.
Originaltitel: Plif! och The Last Jedi – Författare: David Michelinie och Mike W Barr – Tecknare: Walt Simonson och Tom Palmer – Färgläggare: Don Warfield och Christine Sheele – Omslagstecknare: Walt Simonson – Redaktör: Peter Sparring och Cristian Hammarström – Utgiven: Januari 1984
Pliff, Hojibbernas ledare får först kontakt med Chewbacca och gör sedan gemensam sak med Leia och rebellerna mot den fantastiska rymdvarelsen – Siliviliten! Varelsen är utan tvekan det en av Star Wars universats coolaste och mest skräckinjagande rymdmonster. Eller som H.P Lovecraft skulle beskriva den –
”An abomination to horrific to look directly at, even less describe in words”.
Det beskrivs i några fina rutor hur den flygande Cthulhu-aktiga tentakel-mantan driver genom universum i dvala och vaknar till liv när den närmar sig en planet. Det är som direkt taget ur en Lovecraftnovell och jag hoppas Lawrence Kasdan har skrivit in den i en kommande Star Wars film! Fantastisk. Hojibberna behöver jag inte se på bio dock.
I Den Sista Jedin trodde du kanske att du skulle få läsa om en Jedimästare eller en fallen Jedi. Eller någon sorts Jedi. Men icke. Luke Skywalker är ju en av huvudpersonerna, men det är inte heller honom titeln anspelar på. Nej det är en person som heter Jedi. Japp, du läste rätt. Eller igentligen heter han Jedidiah och kallas Jeid av sina vänner. Vi gräver inte mer i det tycker jag. Luke upptäcker i allafall att Jedidiah har hjärtat på rätta stället och Jedi gör den ultimata uppoffringen till sist och Luke hedrar honom som en hjälte. Historien är inte helt värdelös, den har trots allt en del ljus-sabel fäktande, kärleksdrama, maktkamp, Luke, Leia och Droiderna men det är inte mycket som andas Star Wars här. Och tyvärr fortsätter färgläggningen vara mest i vägen. Svart-vitt hade varit ett lyft här.
Orginal-omslagen är båda av Walt Simonson. Jag tycker de svenska redaktörerna Sparring och Hammarström valde rätt när de satte Siliviliten på förstasidan, vad tycker ni?
Som vanligt är ju fan-sidorna det allra roligaste att kika på och det här nummret är verkligen en guldgruva. På C-3P0s Stjärnsidor tittar C-3P0 närmare på… sig själv! Navelskådning känns ju helt i linje med C-3POs karaktär så det köper jag verkligen. Därimot tycker jag kanske att redaktörerna liksom lovar lite mycket när de skriver –
”Här ser du hur C-3P0 är konstruerad och hur han fungerar”
Det är inte precis en konstruktionsmanual, men ett par roliga detaljer få vi ju i allafall. Skojigt! Sen har vi R2-D2s Stjärnfrågesport på andra sidan! Även här måste jag slänga in en skeptisk brasklapp och ställa mig tveksam till svaret på fråga 7. Någon där ute kanske kan berätta för mig hur det egentligen ligger till, är människoblod verkligen det mest näringsrika ämnet på planeten jorden?! Va?
Och det är inte nog med det! Vi får en pappmodell av en TIE-fighter (eller ett T.I.E- Stridsskepp som det tydligen heter) att bygga och ställa upp bredvid X-Vingen från Stjärnornas Krig nummer 1 och som om inte det vore nog bjuds vi även på en Miniposter! Lite oklar koppling mellan Stjärnornas Krig och själva bilden kan jag tycka, men cool ändå så klart.
På insidan av pärmen får vi en titt på vad som komma skall, och håll i hatten – vi ska till Bespin i nästa nummer! Till sist ser vi en fin-fin reklam för serietidningen Stålmannen. Det står att tidningen har utkommit mellan åren 1949 till 1984, and still going strong! Wikipedia skvallrar om att Stålmannen faktiskt kom ut redan 39, men då i tidskriften Teknik för alla och under namnet Övermänniskan! Stålmannen verkar tyvärr ha gått samma öde som Stjärnornas Krig och har inte någon tidning i seriehyllorna i skrivandes stund så vitt jag kan se. Snygg Stålmannen-outfit har han också, killen i reklamen och plusspoäng för hårstyling.
Till sist vill jag skicka ut ett meddelande till en viss Björn Nyström. Björn, den här Stjärnornas Krig tidningen har tydligen tillhört dig en gång i tiden, ditt namn står högst upp på sida ett. Hör av dig om du vill ha den tillbaka.
Stjärnornas Krig Serier 