Månadens äventyr – Drömmen

Drömmen

Luke plågas av drömmar, eller är det visioner? Eller är det rent av verklighet?? ”Drömmen” ger oss verkligt klassisk Star Wars mystik med Kraften, gamla tungviktare som Vader, Yoda, Ben Kenobi och så begynnelsen till en ny Jediakademi! Allt detta i ett rejält och smaskigt dubbelnummer! Mums.

Originaltitel: The Dream – Författare: Mary Jo Duffy – Tecknare: Jan Duursema & Tom Mandrake – Omslagstecknare: Jan Duursema & Tom Mandrake – Färgläggare: Glynnis Wein – Redaktör: Bertil Lindström – Utgiven: November 1986

”Drömmen” publicerades i USA i november 1984, och av någon anledning är det ett fett dubbelnummer på hela 41 sidor. Mary Duffy har skrivit och Jan Duursema gör sin första insats som tecknare i Star Wars sammanhang. Hon ska så småningom ge oss flera älskade Expanded Universe-karaktärer som Cade Skywalker och  Quinlan Vos. Och hon står som med-skapare till fan-favoriten Ayla Secura som ju tog sig hela vägen till vita duken i Episod III. Och även om just det här numret av Månadens Äventyr inte innehåller någon av just de där ikoniska karaktärerna så gör Duursema en med beröm godkänd premiär här. Så pass att redaktör Lindström valt att slopa Martin & Sienkiewics orginalomslag och lyfta fram en av Duursemas serierutor och göra den till det svenska numrets framsida, vilket faktiskt är snyggare i min mening. Eller vad säger ni?

Storyn är en riktig hältesaga av Mulan-karaktär kanske en kan säga. En viss Prins Denin av Naldar tar sig till rebellbasen på Endor. Efter en dramatisk landning får Denin träffa Lando, Luke, Han, Ackbar och head honcho Leia Organa. Denin vädjar om hjälp. Hemplaneten Naldar är ockuperad av rester av Rymdimperiets enorma krigsmaskin, och läget är kritiskt! Ackbar och Leia kan inte avvara Rebellflottan, resurserna räcker inte till och det slutar med att en mindre insattstyrka skickas. Och ni kan ju gissa vilka som ingår i den? Just det – Lando, Han, Chewie, Leia, Luke och droiderna 3P0 och R2-D2 så klart!

Luke har börjat samla ihop adepter, ett frö till en Jediakademi(!) men han har svåra tvivel. Han vågar inte träna dem till Jediriddare, ekot av Ben Kenobis misslyckande med Anakin spökar. Inte nog med det Luke har haft kraftfulla drömmar, eller om det är visioner av Darth Vader. Scenen som utspelas är snarlik den som Luke upplevde i grottan på Dagobah, men när prins Denin kliver in i historien så utvecklas visionen – Det är inte längre Vader som står framför Luke utan en NY ondskefull Sith typ – Flint!

Någon stans här faller manuset ihop och gör en del väl frikostiga hopp. Det visar sig att det finns en länk mellan Den ”svarta lorden” Flint (som Dark Lord översätts till) och det är en av Lukes adepter. Den här personen, som kände Flint som ung är inte namngiven i serien(!) vilket gör att kopplingen känns minst sagt tunn. Det introduceras ett nytt supervapen, en strålkanon kopplad till planetens samlade energiproduktion! Detta är Flints hämnd, för oförrätter som han och hans familj utsatts för. Det var imperiet som dödade Flints föräldrar, men Vader och Kejsaren lyckas förvrida sanningen och skuldbelägger Luke och rebellerna. Rent visuellt är det bra och serien innehåller flera coola actionsekvenser men upplösningen av det här dubbelnumret svajar betänkligt. Det är stora, för att inte säga enorma nyckelsekvenser i handlingen som får minimal exposition – en bubbla, det är allt. Men en sak

som det faktiskt läggs lite krut på är en rejäl twist – Prins Denin ÄR inte prins Denin! Det är systern, prinsessan Vila som tagit broderns identitet då Denin dött i strid med Imperiets okupationstrupper. Det hela slutar tragiskt då även prinsessan avlider utan att ha uppfyllt sin döda brors sista önskan, att bli en Jediriddare. Superskurken Flint då? Spränger han världar i luften? Genomför han sina ondskefulla planer om krig och folkmord? Nej. Han blir som väl är övertalad av den icke namngivne adepten och barndomsvännen att inte göra något av detta, för det vore ju fel. Flint får samvetskval – skakar av sig det onda och blir god. Snipp snapp snut så var sagan slut.

En aning snopet faktiskt. Inte toppkvalitet från Jo Duffys penna här måste jag säga, och jag misstänker att en del exposition har försvunnit i översättningen dessutom.

Det faktum att det här är ett dubbelnummer på hela 41 sidor och inte som alla andra nummer, två amerikanska nummer paketerat i ett svenskt gör att C3PO’s Stjärnsidor hamnat längst bak istället för i mittuppslaget. Stjärnsidorna bjuder på en förhandstitt på Lucasfilms senaste projekt – Ingen plockar Howard! Vi får två bilder, en på Lea Thompson som Beverly och en på Tim Robbins som Phil (icke namngiven här dock). Howard själv får vi ingen skymt av tyvärr. Vi kan trösta oss med två miniposters av en Wookiee (kom igen, vi ser att det Chewie) och en av Lando Calrissian i en utsatt position.

Insidan av pärmen har i vanlig ordning lite reklam. Den första är för serietidningen Spindelmannen, och på baksidans insida hittar vi Kinderägg. På baksidan – den svenska Legoutmanaren BYGGIS! Tror inte det blev en succé. Inte ens med, eller kanske på grund av sin slogan – ”Billigt så det märks!” 

Nästa nummer av  Månadens Äventyr – 7 januari. Det ser lovande ut med en Probotattack! Spännande!